Marcus Boman Photography

Winter Lights - between inner and outer spaces. 

Ongoing project

A selection of the pictures will be exhibited in December 2023  and a new book is planned to be released in autumn 2024. 

The short moments of light during the Scandinavian winter months are a strong identity-creating reality. Heaviness and longing overwhelm us, but in the border between darkness and light there is at the same time a rare beauty. During the few bright hours of the day, the sun is low and the intense light reaches far into places where there is normally shade. In our outer and inner spaces, details and thoughts are revealed that are otherwise beyond our reach, while the long periods of darkness give us time to reflect on our new discoveries. Sometimes the light and the exposed can be more frightening than the darkness, which can then become a comfortable refuge. The images partly show abstract natural phenomena, but because humans are part of a collective consciousness, they also take on a human dimension and thereby symbolize our inner landscapes. The symbiosis between light and dark, both as a physical and psychological phenomenon, has always been an important source of inspiration for my photographic art. For me, the image's content and ability to communicate are more important than a two-dimensional surface, in my images I want to show how reality feels, not how it looks.

De korta stunderna av ljus under de skandinaviska vintermånaderna är en starkt identitetsskapande verklighet. Tungsinne och längtan överväldigar oss men i gränsen mellan mörker och ljus finns samtidigt en sällsam skönhet. Under de få ljusa timmarna på dygnet står solen lågt och det intensiva ljuset når långt in till platser där normalt skugga råder. I våra yttre och inre rum avslöjas detaljer och tankar som annars står utanför vår räckvidd samtidigt som de långa perioderna av mörker ger oss tid att reflektera över våra nya upptäckter. Ibland kan ljuset och det blottlagda vara mer skrämmande än mörkret som då kan bli en bekväm tillflyktsort. Bilderna visar delvis abstrakta naturfenomen men eftersom människan är en del av ett kollektivt medvetande får de också en mänsklig dimension och symboliserar härigenom våra inre landskap. Symbiosen mellan ljus och mörker, både som fysiskt och psykiskt fenomen, har alltid varit en viktig inspirationskälla för min fotografiska konst. För mig är bildens innehåll och förmåga att kommunicera viktigare än en tvådimensionell yta, jag vill i mina bilder visa hur verkligheten känns, inte hur den ser ut.